Likabehandlingsplan
Rottne förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
På vår förskola ska alla barn känna sig trygga och bli respekterade för det de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisktillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling.
Planen gäller 230701 - 240701
Mål
Vårt mål är att få barnen vara kompisar, att få dem att lyssna mer på oss och varandra. Det kommer förhoppningsvis göra så att de barnen som håller sig i bakgrunden kommer med i barngruppen mer. Alla barn och vuxna ska känna sig trygga på Solrosen. Alla barn har rätt att vara sig själva och bli behandlade med respekt. Barnen ska se och uppmärksamma varandra på ett positivt sätt
.
Barnens delaktighet
Vi gör trygghetsvandringar och arbetarmed vänskapsteman (Vännerna i kungaskogen) och uppmuntrar samarbetslekar såsom (Snick och Snack vill hjälpa till, Snick och Snack bygger en koja). vi har ett projekt som kallas för Veckanskompis där barnen väljer en kompis som varit snäll och en bra kopis.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Vi kommer att informera om detta arbete med handlingsplanen via mail HT 2023, och ber föräldrarna att informera oss om de ser någon som blir kränkt. Vi kommer att hänga den på vår anslagstavla för kännedom och reaktioner. Dessutom kommer vi att dela ut föräldraenkät på Höstterminen 2023, där alla föräldrar har möjligheter att fylla i barnets trivsel på förskolan.
Personalens delaktighet
Personalen iakttar och reflekterar.
Främjande insatser
Namn
Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet.
Områden som berörs av insatsen
Etnisk tillhörighet
Mål och uppföljning
Verka för trygghet och respekt mellan barnen så att de kan samverka på lika villkor.
Uppföljning sker...
Insats
Arbeta med språkbruk och kroppsspråk barnen emellan.
Ansvarig
Pedagogerna på Rottne förskola/avd. Solrosen.
Datum när det ska vara klart
Uppdateras därefter löpande årligen, vårtermin.
Namn
Kränkande behandling
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling
Mål och uppföljning
Att ingen blir utsatt för kränkande behandling. Grundlägga ett accepterande förhållningssätt mellan vuxna och barnsamt mellan barn och barn. Öppna våra sinnen för andra religioner, kulturer och traditioner.
Insats
Vi bjuder in föräldrar/personal/barn för att berätta om sina traditioner, religioner eller kulturer.
Ansvarig
Pedagoger på Rottne förskola/avd. Solrosen.
Datum när det ska vara klart
Utvärderas under kommande år.
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Genom diskussioner i arbetslagen i förskolan försöker vi diskutera hur viktigt det är att vi uppmärksammar kränkande situationer som uppstår i förskolan. Vi kommer att använda våra handlingsplaner som hjälp när behovet uppstått.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder.
Hur barn och föräldrar involveras i kartläggningen
Föräldramöte och i samvaro med barnen. Vi använder oss av trygghetsvandring med barnen.
Hur personalen involveras i kartläggningen
Genom diskussioner på utvecklingsdagar och personalmöten.
Resultat och analys
Policy
Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Personalen bör god uppsikt över alla platser där barn leker inom- och utomhus. Det bör alltid minst en anställd i närhet av barnen. Denna plan finns tillgänglig i Vikariepärmen för kännedom i vikariepärmen.
Personal som barn och föräldrar kan vända sig till
Vi är en liten arbetsplats där vi delar lika ansvar.
Rutiner vid kränkningar
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn
Information till kolleger är steg ett. Därefter samtal med berörda parter samt om det bedöms som behövligt. Ansvarig är personal på avdelningen. Som tredje steg dras slutsatser i arbetslaget och Informera rektorn och sista steget att informera föräldrarna.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal
Det är en fördel om man kan konfrontera personen med att fråga hur den tänkte. Men när man bedömer att det inte går, kontaktas förskolechef. Bland de yngsta är de vuxnas roll som förebilder ännu viktigare. De vuxna behöver ännu mer se och höra vad som händer. Använda aktiviteter som gynnar samarbete, samt reflektera och dokumentera.
Rutiner för uppföljning
Om läget är akut, hålls mötet omgående för barnens skull. Om en förälder tar kontakt då behöver föräldern involveras. Vi tar upp det på personalmöte och planering och vid andra tillfälle.
Rutiner för dokumentation
Vi dokumenterar när handlingsplan och uppföljningsdokument är aktuellt. Vi förvarar det i respektive barns mapp.
Ansvarsförhållande
Pedagogerna på förskolan.
Begrepp
Diskriminering
Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband meddiskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller pågrund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder.
Trakasserier
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan).Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo” , ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar.
Repressalier
Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.
Diskrimineringsgrunder
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband medreligion faller utanför.
Funktionsnedsättning
Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handicams beteckning funktionsnedsättning – och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.
Enligt Läroplan för förskolan, Lpfö 98, reviderad 2018:
Normer och värden:
Förskolan ska erbjuda en trygg miljö som samtidigt lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen.
Utveckling och lärande:
Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas tillvara för att skapa mångfald i arbetet.
Barnets inflyttande:
I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten.
Rutiner för klagomålshantering
Om du som förälder har klagomål på Förskolan Rottnes verksamhet används
nedanstående arbetsgång.
STEG 1
Vid vår förskola vill vi uppmuntra till att eventuella synpunkter/klagomål på verksamheten tas upp direkt.
Kontakta Rektorn:
Ibtisam Al-musawi: 0735879122
Vi vill också att eventuella klagomål på verksamhetens personal tas upp direkt med den det berör.
Om Du efter kontakt med berörd personal fortfarande har klagomål,
ta då kontakt med rektorn.
Detta kan Du givetvis också göra om du av någon anledning inte personligen vill kontakta den problemet berör.
STEG 2
Rektorn tar emot ditt klagomål.
Rör det verksamheten behandlas ärendet snarast.
Gäller klagomål personal kontaktar rektorn berörda för att få dess syn på sakfrågan.
Rektorn ansvarar för att uppföljning sker inom 14 dagar.
STEG 3
Är du ej nöjd efter steg 2 kontaktar du rektorn som i sin tur kallar alla berörda till samtal.
Samtliga samtal dokumenteras.
Förhoppningsvis är alla nöjda efter att ha rett ut eventuella problem!
STEG 4
Om du inte känner dig lyssnad på och vill gå vidare med frågan kan du ta kontakt med förskolans ägare Raed Al-salihi, 0737236033 eller skicka mejl raed@rottneforskola.se.